Kubik!
Stella går numera under namnet tjockis här hemma. Vi var på BVC och vägde och mätta imorse. Lillsnårpan väger nu 4445 gr, hon har alltså gått upp 500 gr på en vecka. Wiihoo vad vi är bra (tack för applåderna) trots att amma är jobbigt. 55 cm lång uppmättes på sträckbänken, som hon hatar att ligga på som säkert andra många barn.
1 månads kontroll var det också vilken innebär att man ska klara av att fästa blicken vid ett föremål på 20 cm avstånd och följa den med blicken när den flyttar sig. Ett plus om du även flyttar med huvudet och inte bara blicken. Stella flyttade både huvud och blicken. Stort A fick vi av Anki (barnsjuksköterskan).
Näe fy, låter jag sådär överdrivet stolt nu?
Sådär så man tänker "men lägg av, hon har ju inte direkt gjort något duktig, det är inte du som gjort att hon kan fästa blicken vid ett föremål".
Innan Stella föddes tänkte jag att jag ska aldrig bli sån, såndär överdrivenjättestoltmindotterärbästpåallt-mamma. Fast jag har upptäckt att man lätt blir det, är vi inte alla det inserst inne. :)
Kommentarer
Postat av: Caroline
Jo absolut! Men det är ju bara för att våra barn råkar vara bäst på allt, är det inte så? ;) gudmor är lika stolt! Hon är fortfarande "pluttis" hos mig, med tanke på storleken på min lilla guldklimp.
Postat av: Linda M
Det går inte att låta bli att vara så :)
Postat av: Anki
Man ska vara stolt över alla små och stora framsteg!!! Och jag minns mkt väl hur jag tänkte som du....men det var innan jag fick barn 😃 din tjej är otroligt söt!!
Postat av: Nettan
Lätt att vi är! Men det är svårt att inte vara stolt över den man själv har lyckats trycka ut och alla framsteg som görs. Och med all rätt ;-)
Trackback
