Hagfors!

Vilken lyckad resa vi hade. Trots det var det skönt att vända hem igen igår. Det har gått bra att åka långt med Stella. Hon har sovit som bara den! Stella blev väldigt förtjust i gammelmorfar, jag tror att det var ömsesidigt. Även fast vi flängt från hus till hus så känns det som att vi fick en hel del kvalitetstid. Moster Mia skolkade från jobbet och var med oss och flängde runt under måndagen och även Alex som knappt hade några lektioner i skolan var med. Så himla kul! Mormor, som blev sjuk för många många många år sen, fick träffa Stella. Jag trodde inte att hon skulle förstå att det var vi. Jag var bara tolv när hon blev sjuk så hon har inte så lätt att förså att vi barn blir stora. men hon blev så lycklig. När hon såg Stella sken hon upp som en sol och hade sen svårt att släppa blicken från henne.
Stella har också en hel massa kläder med sig hem. Närmare bestämt halva stans barnbutik tror jag. Marina jobbar där så hon har hållt koll på att vi inte fått några dubbletter.
Så tack till er alla, morfar, Lilian, Karin, Hebbe, mormor, Mia, Patrik, Mona-Lisa, Marina, Birgitta och Alex (plastmorbror) och Fanny som verkligen träffade heeelt rätt.
Så mysigt att få ett par dagar med våra värmalänningar. Nästa helg kommer Linn och Mia till oss, jippi!
Och innan vi åkte hem fick vi träffa Linda och hennes Clara en stund. Clara är bara ca 1 1/2 månad äldre än Stella. Jag önskar att vi hade hunnit stanna längre men det får bli nästa gång. Stella och Clara hade väl inte så jätte stort utbyte av varandra direkt. :)
 
Mamma och Stella under fikapaus.
När gammelmorfar kommer och skojar har Stella väldigt nära till skratt.
Mona-Lisa myser lite med Stella.
Såhär skönt var det att komma ur bilstolen i söndags.
Fyra generationer. Gammelmormor med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Gammelmorfar med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Det var lite lätt att fånga dom här två vilddjuren på bild. Mamma Linda assisterar.
Sen faller vi...
 
Extra tack till Lilian som, som vanligt, tagit så bra hand om oss. Mättar våra magar med god mat och står ut med oss när vi sprider ut oss där hemma.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0